Det finns inte alltid ett bra svar eller en enkel lösning .. Att leva med en diagnos är som att åka berg och dalbana både för familjen och den drabbade. Igår efter att "tanten" från lss varit hos oss och H berättat om sig själv brast allt för honom och han blev super arg. Han låg i soffan och slog benen hårt i soffan samtidigt skrek han svordomar . Jag frågade lugnt om det hänt något? Neeeej skriker han jag är så j-la förbannad på mig själv.. Igår kväll växlade hans humör väldigt och vi var tvungna att ge extra medicin så han kunde slappna av och somna till natten. Jag trodde aldrig att vi skulle få iväg honom till skolan idag men han gick iväg tack vare att jag lovade honom att få vara hemma på onsdagen med mig..kanske gjorde jag fel men ibland får man göra saker som inte alltid är rätt. Även idag har H varit låg och ostbil i sitt humör. Han rök ihop rejält med sin stora syster idag och båda två upplevde nog situation mycket jobbig som tur var åkte K till stallet för att efteråt åka till farmor och göra läxor så H fick egen tid med pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar